Breaking Dawn, part 2

Igårkväll var jag som sagt på Breaking Dawn, part 2. Jag har verkligen blandade känslor angående denna film för ett tag satt jag där och var galet besviken medan jag i andra stunder bara satt och njöt. Jag skulle tro att detta beror på att jag läst böckerna några gånger och har ju föreställt mig allt själv och har därför haft en annan bild än vad filmen visade, angående vissa saker (tänker inte säga vad ifall ni läsare inte sett filmen ännu).

 

Jag blev glatt överraskad en gång när det blev en liten ”oj, vad hände där-känsla”, om ni ser filmen kommer ni förstå vad jag pratar om. Och sen var det såklart slutet som gjorde att jag njöt av filmen. Enligt mig var det faktiskt slutet av Breaking Dawn part 2 som gjorde hela filmen, för utan detta slut hade filmen varit ganska dålig..

 

Sen måste jag ju bara säga att känslan när de sista sidorna från boken bläddrades fram och sista meningen från boken visades rös jag i hela kroppen. Jag kommer aldrig glömma känslan jag hade när jag läste ut dessa böcker för första gången och det var exakt den känslan jag fick när detta visades i slutet av filmen – så sjukt bra!

 

Så, som ni kanske förstår hade jag väldigt blandande känslor men samtidigt kände jag detta på mig redan innan jag såg filmen för det finns ju inte samma passionerade kärlek mellan dem nu när de har barn som det fanns i tidigare filmer och jag saknar det lite faktiskt.. Men om man ser till hur de slutat filmen/filmerna så måste jag säga att det är en riktig höjdare och jag tycker absolut att man måste se filmen, det är bara ett måste liksom!! :)

 

Men om man tänker efter, bara att dom har med A Thousand Years i denna film också gör ju att den är en grymt bra film så joo, jag gillade verkligen denna film trots att dom hade några missar lite här och var..